TanjaSelma

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg, så har vi varit några vändor inom förlossningen då lillan hade vänt sig till sätesbjudning.. Så efter att hon sedan vänt sig tillbaka och det planerade snittet som skulle ske den 1 september blev avbokat så fick vi ställa in oss på att vänta på att förlossningen skulle komma igång av sig själv.

 

Men.. Redan dagen efter att vi avbokade det planerade kejsarsnittet så satt vi hemma (fredag kväll) och kollade film. Jag tyckte att lillan hade levt loppan där inne i magen sista timmarna och fick en känsla av att hon vänt sig igen. Men nää, det är nog bara som jag är lite nojjig tänkte jag. Men jag ringde förlossningen ändå för att berätta och barnmorskan jag prata med frågade ifall jag hade några värkar eller om mitt vatten hade gått så skulle jag komma in direkt, annars kunde jag avvakta till nästa morgon.. Så det gjorde jag..

 

Jag avvaktade till måndag morgon eftersom jag inte kände några värkar och jag trodde fortfarande jag var lite nojig. Men på måndagen så tyckte jag rörelsemönstret och hur magen kändes var annorlunda, så jag ringde min barnmorska på MVC och fick en tidigare tid till henne, samma dag. 

 

Vi kom dit på kontrollen och mycket väl hade den lilla vänt sig igen med rumpan neråt. Så min barmorska ringde obstetriska mottagningen och bokade in mig redan nästa dag till ett eventuellt vändningsförsök igen. Innan vi gick därifrån sa barnmorskan att vi skkulle nog ta med BB väska och så när vi åkte in imorgon, för säkerhets skull..

 

Tisdagen den 2 september klockan 08.00 kom vi till förlossningen och jag fick liksom förra gången byta om till sjukhusrock och de satte nålen i väntan på att läkarna skulle komma. Läkarna ville göra ett nytt vändningsförsök och det gick vi med på. Om vändningen lyckades så ville dom sedan sätta igång förlossningen direkt, eftersom den lilla vänder sig hela tiden.

 

Men vändningsförsöket misslyckades och läkarna sa att det får bli ett planerat kejsarsnitt och skulle strax återkomma med tid för detta..

 

Jisses, nu gick minuterna sakta tills läkarna kom tillbaka för att meddela mig om att det skulle ske under dagen!

 

Klockan var nu ungerfär 09:30 och de sa att så fort de ringde från OP så var det dags. Så jag blev förberedd med urinkateter och OP kläder. Även mannen fick byta om. Nu blev det nervöst, för nu var det snart dags!

 

Sista bilden på magen..

 

Men riktigt så snart skulle det inte ske... Min blodgruppering kom tillbaka och visade att det bildats antikroppar i blodet och de skulle skicka mitt prov ner till Lund för nogrannare testning så de kunde veta säkert ifall det skulle hända att jag behövde blod under ingreppet. Så vi väntade och väntade..  Klockan 15.00 fick vi veta att blodet e ok! och att nu väntar vi på en OP sal. Runt klockan 17 skulle det bli dags.

 

 

(Det här med förlossning är jobbigt för männen....)

 

 

När klockan var 17.20 så knackade det på dörren och barnomorskan och undersköterskan som tog hand om oss kom in och sa att nu var det äntligen dags!!! 

 

Fortsättning följer..