Äntligen
Äntligen börjar vi se ljuset i tunneln här hemma. D började kräkas i tisdagskväll, i torsdagskväll var det mannens tur och i lördagskväll åkte jag på kräksjukan och fick dessutom en förkylning ovanpå allt.
D kräktes som sagt i tisdagskväll när han skulle lägga sig. Han hade väldigt svårt att komma till ro och sen helt plötsligt kom det. Han blev väldigt ledsen först. När vi gick in i duschen för att duscha av honom pratade vi om vad som hänt, han lugnade sig och verkade förstå. Jag berättade att behöver man kräka kan man kräka i spannen. Vi bäddade på en madrass på golvet till honom och ställde spannen sidan om. I en timme sprang fram och tillbaka mellan spannen och madrassen och sa "käka" (kräka.) Inte en enda gång kom det utanför! Visserligen kräktes han inte varje gång men jag blev ändå stolt över hur duktig han var!
Vi är fortfarande lite påverkade här hemma och D's mage är fortfarande inte helt ok. Men som sagt vi ser ljuset i tunneln!
Kommentarer
Postat av: Johanna
Åh så himla duktig han är! :)
Svar:
tanjaselma.blogg.se
Postat av: Marita
Du kan vara stolt över den killen. Inte många så små barn som fixar att kräka i den spann.
Svar:
tanjaselma.blogg.se
Trackback